onsdag

9 steg till bättre insändare


Varje tidning har någon form av forum där läsarna kan komma till tals.
Det är många som läser insändarsidorna, inte minst beslutsfattare. Därför är insändare och debattartiklar en viktig del i en genomtänkt informationsstrategi.

Jag hoppas att jag med dessa 9 steg till bättre insändare kan ge dig några nya idéer och tankar som hjälper dig att göra insändarskrivandet till ett vassare vapen i din opinionsbildning.

Om du är intresserad av att jag ska komma och hålla i en utbildning i insändarskrivande för din organisation så är det bara att ta kontakt.

Johan Örjes
e-post: info(at)orjes.se
hemsida: orjes.se

1. Innan du börjar

Innan du börjar skriva din insändare är några frågor som du bör fundera igenom.

Vad vill du uppnå?
Vill du påverka någon? I sådant fall i vilken riktning?
Är ditt syfte med insändaren att marknadsföra dig själv eller din organisation?
Svaret på de frågorna bör påverkar hur du utformar din insändare.

Tänk på att den du vill påverka med din insändare kanske inte är den som du vänder dig till i texten. Oftast är det inte den du debatterar med som du försöker övertyga, utan andra som som läser och följer debatten.

Vem är din läsare?
För vem skriver du? Insändaren måste utformas på olika sätt om den tänkte läsaren redan är insatt i sakfrågan eller om du vill locka nya personer att engagera sig.
Det är viktigt att du inte skriver så att du stöter bort dina tilltänkta läsare. Tänk på tonfallet!

Hur vill du framstå?
Din insändare ger en bild av hur du är som person. Vilken bild vill du ge av dig själv och din organisation?

2. Bli publicerad...och läst!

En insändare som ska bli publicerad och läst ska uppfylla tre kriterier. Den ska vara:

Kort
Ju kortare insändare, desto fler läsare är den enkla regeln. Skriv därför så kort det går.

Korta insändare har också större chans än långa att bli publicerade. Försök att hålla dig runt 1 000 tecken eller en halv till en A4 med dubbelt radavstånd är lagom.

Aktuell
Insändare som är aktuella kommer av naturliga skäl in snabbare och blir mer lästa än insändare som inte behandlar något aktuellt ämne. Försök därför få dina insändare att beröra frågor som är aktuella.

Lokal
Läsarna av lokaltidningar är i första hand intresserade av det som händer lokalt.
Lokaltidningen är därför mest intresserad av insändare som har någon lokal anknytning. Försök där det är möjligt att få en lokal koppling i din insändare, genom att hänvisa till lokala effekter eller angripa/hylla lokala politiker.

3. Gör inte allt själv!

När du skriver en insändare behöver du inte göra allt jobb själv. Fakta och argument kan du hämta från andra.

Stjäl!
Var inte rädd för att stjäla andras argument. Utnyttja debattartiklar som andra skrivit, pressmeddelanden och andra källor. Men använd egna formuleringar.

Spara!
Bygg upp ett arkiv med tidningsurklipp, tidigare insändare och annat material som du kan ha nytta av när du ska skriva. Spara bra länkar som bokmärken i din webbläsare.

Samla!
Om du skriver mycket om ett ämne bör du också bygga upp ett lämpligt bibliotek med referenslitteratur.

4. Att tänka på

Alla har inte läst tidigare inlägg
Om din insändare är en del i en pågående insändardebatt bör du tänka på att alla som läser din insändare inte har läst den insändare som du svarar på. Försök därför kort referera till den insändare du svarar på.

Ställ frågor - följ upp
Ett bra sätt att få igång en insändardebatt är att ställa konkreta frågor till namngivna personer. Om de inte svarar så följ upp med en ny insändare där du upprepar frågan och undrar varför de inte svarar.

Undvik personangrepp
Undvik att gå till personangrepp när du skriver insändare. Det är möjligt att det känns skönt att skriva, men du kommer att få de flesta läsarna emot dig. Kritisera gärna enskilda befattningshavare, men gör det i sak.

5. Checklista för bättre insändare

1. Läs igenom högt!
Att läsa igenom sin insändare högt är ett bra sätt att upptäcka om texten flyter. Det gör det också lättare att upptäcka felstavningar och för långa meningar.
Det allra bästa sättet att gå igenom en text är naturligtvis att be någon annan att läsa den med kritiska ögon.

2. Finns det några meningar som kan strykas?
En bra insändare är kort. Gå därför igenom texten för att upptäcka onödiga utvikningar och bisatser. En insändare bör inte behandla mer än ett ämne.

3. Finns det några ord som kan strykas?
När vi talar använder vi ofta utfyllnadsord. Det är något som ibland följer med in i den skrivna texten. Onödiga ord stör läsningen och gör texten längre.

4. Finns det komplicerade ord som kan ersättas?
När man kan ett ämne tillägnar man sig ofta ett fackspråk som kan vara svårt att förstå. De som debatterar alkoholpolitik talar om preventionsparadoxen och totalkonsumtionsmodellen. Kommunpolitiker talar om resultat 3 och pensionsskuld.
Om du skriver för vanliga männsikor måste du skriva så att de förstår var du skriver. Skippa fackuttrycken!

5. Är alla namn korrekt stavade?
Namn är mycket viktigt. Att stava fel på ett namn kan upplevas som en förolämpning mot den personen.

Dessutom visar det att du inte har riktig koll. Om du inte ens kan stava rätt till ett namn, kanske dina andra argument inte heller är att lita på!

6. Är alla siffror korrekta?
Stavfel kan irritera, men det gör sällan en text obegriplig. Att skriva fel siffror kan däremot lätt bli förödande. Därför är det extra viktigt att kontrollera att alla siffror verkligen är rätt.

Om du i din insändare argumenterar med hjälp av någon beräkning måste du kontrollera den mycket noggrant. Det är väldigt pinsamt om du blir bemött med att du räknat fel, och din debattmotståndare har rätt!

7. Är alla fakta korrekta?
När du skriver en insändare är det viktigt att du verkligen är säker på att de fakta du presenterar är korrekta. Om du presenterar uppgifter som är avgörande för ditt resonemang är det bra om du skriver varifrån du fått uppgifterna.

Om de fakta som du framför vid närmare granskning inte visar sig stämma förlorar du inte bara förtroende i den aktuella debatten, utan också för framtiden.

8. Är alla förkortningar begripliga?
Förkortningar kan vara helt obegripliga för dem som inte är i branschen. Det är säkert en majoritet av svenska folket som inte direkt kan uttyda förkortningarna i ord som LSS-handläggare, ANT-undervisning och KSAU-protokoll. Om du använder sådan förkortningar måste du i varje text ge en förklaring första gången du använder förkortningen.
Andra vanliga förkortningar som: t.ex., bl.a. och fr.o.m. finns det ingen anledning att använda i en insändare. Texten blir lättare att läsa om orden skrivs ut.

6. Hur ska du underteckna?

Du ska underteckna med ditt eget namn och inte med någon signatur. Insändaren är betydligt mer intressant om läsaren vet vem det är som står för åsikterna. Anonyma insändare kan komma att betraktas som lite suspekta.

Det finns naturligtvis undantag från denna regel, till exempel om det du skriver gör att du utsätter dig för fara. Du måste dock alltid lämna ditt namn och din adress till tidningens redaktion.

Är du medlem av en organisation är det inte säkert att du ska underteckna med det. Ibland kan organisationstillhörigheten i sig stöta bort läsare och göra budskapet mindre trovärdigt. En insändare som hyllar Stefan Löfven har lägre trovärdighet om den undertecknas av Lisa Andersson, Utmarkens socialdemokratiska förening, än om den undertecknas av Lisa Andersson, pensionär.

7. Hur ska du använda texten?

Självklart ska du skicka in den till den tidning du tänkt från början, men nöjd dig inte med det. Fundera över om texten, som den är eller omarbetad, kan användas i annat sätt.

1, Finns det någon annan tidning där den kan passa, kanske efter en viss omskrivning?

2, Kan du lägga upp den på någon hemsida eller publicera den på en blogg?

3, Kan den göras om till ett flygblad som delas ut i till dem som berörs av insändarens innehåll?

8. En sista funderare

Kan jag stå för vad jag skrivit?

Fundera noga igenom om du kan stå för det du skrivit. Att du inte går till några onödiga personangrepp eller på något annat sätt skriver något som du kommer att ångra.

"Insändare skrivna i vredesmod
bör vila en natt.
"

9. Mall för insändarskrivande

Ibland kan det vara svårt att komma igång med skrivandet. Men om du följer den här mallen är det ganska enkelt att skriva en insändare.


1. Vad vill jag säga med min insändare?

2. Mina bästa argument.

3. "Motståndarens" argument.

4. Mitt motargument

5. Min avslutande uppmaning

En insändare som följer mallen skulle då kunna se ut så här:

(1) Kommunen bör satsa mer pengar på drogfria alternativ för ungdomar. (2) Då skulle problemen med alkohol och narkotika minska i kommunen. (3) En del säger att kommunen inte har råd, (4)men om bara en enda person räddas från att hamna i missbruk tjänar kommunen miljoner. (5) Därför bör kommunen öka anslaget till drogförebyggande verksamhet med 750.000 kronor nästa år.


Dina verktyg för bättre insändare

Det finns några hjälpmedel som är bra att ha för att skriva bättre och mer korrekta insändare Den tid då man kunde lita till kvalificerade korrekturläsare är borta. På de flesta redaktioner är de mer eller mindre bortrationaliserade. Det gäller att själv försöka stava och skriva rätt.

Använder du dator när du skriver är det mycket möjligt att det finns en rättstavningsfunktion i det programmet. Det kan dock alltid vara bra med en egen ordlista, kanske om du fick någon i skolan. Ska du köpa en så är Svenska akademins ordlista standardverket (köp den hos Bokus eller Adlibris ).

Ett annat bra verktyg är TT-språket - de språkrekommendationer som används av nyhetsbyrån TT och som är den standard som de flesta svenska medier följer. Där får du råd om allt från hur organisationers namn ska skrivas till vad vad som är den korrekta benämningen på invånarna på Barbados ( barbadier). TT-språket finns tillgänglig på TT:s hemsida.


Svenska språknämndens Svenska skrivregler ( Bokus, Adlibris) är också en bra hjälpreda i det dagliga skrivande och ger För den som är lite mer intresserad finns också Språkriktighetsboken (Bokus, Adlibris), också utarbetat av Svenska språknämnden. Den ger inte bara rekommendationer kring olika problem i svenska språket, utan för också en diskussion om varför de bestämt sig för en viss rekommendation.

PS. Hur vill dom ha det?

Mejl är det bästa sättet att skicka in insändare till tidningar. Det tar tid att skriva in texter, vare sig de är hand- eller maskinskrivna.
Förutom de generella råden att skriva kort, aktuellt och lokalt har olika tidningar olika råd för den som skriver insändare. Ibland är det också möjligt att skriva in insändare direkt från hemsidan. Jag länkar till några tidningar nedan:

Dagens Nyheter
Ena-Håbo Tidningen
Norrtelje-Tidning
Upsala Nya Tidning
Nerikes Allehanda
Länstidningen Östersund
Västerbottens Folkblad

Gefle Dagblad

Hallands Nyheter
Nya Wermlandstidning
Östgöta Correspondenten
Dagbladet (Sundsvall)
Hela Hälsingland (Hudiksvalls Tidning, Ljusnan, Ljusdals-Posten, Söderhamns-kuriern)